Svenska Service- och Signalhundsförbundet

Minimistandards för utbildning av servicehundar som reagerar/alarmerar för anfall eller andra medicinska tillstånd.

I den följande standarden används termen ”reagerande/alarmerande hund” för att beskriva alla servicehundar som reagerar/alarmerar på anfall eller andra medicinska tillstånd.

Nedan följer minimistandards för samtliga organisationer som utbildar servicehundar som reagerar/alarmerar för anfall och andra medicinska tillstånd och som vill anslutas till ADEu. Alla organisationer uppmanas att sträva efter att arbeta på högre nivå än miniminivån. Vikten av hög service till förare och hund genom hela utbildningsprocessen betonas, för att säkra ekipagets välbefinnande.

För att uppnå standard förväntas varje fas i utbildningen; socialisering, avancerad träning samt placeringsträning, ta flera månader. Under den tiden schemaläggs utbildningen omsorgsfullt så att varje hund utbildas i optimal takt, och så att hunden har tillräcklig grundkunskap efter varje utbildningsfas för att kunna påbörja nästa. Kvaliteten på utbildningen av både hund och förare kontrolleras av organisationen innan ekipaget examineras.

Hundarna skall väljas med omsorg för att säkra den maximala potentialen som reagerande/alarmerande hund. Det är viktigt att en omsorgsfull riskanalys görs innan en valp placeras hos en valpsocialiserare.
Hunden måste få en omsorgsfull socialisering, hemma hos en volontär och dess familj eller hemma hos en anställd, för att säkra hundens maximala potential. Socialiseringen skall övervakas av organisationen, som skall försäkra att den som socialiserar hunden får adekvat utbildning och råd. Hunden skall varsamt introduceras i en mängd olika situationer. Lydnadsträningen skall tidigt inriktas på socialt beteende med och utan koppel, såväl hemma som ute. Hundens framsteg skall noteras i protokoll.
Förarägda hundar skall omsorgsfullt utvärderas innan avancerad träning påbörjas, för att försäkra att en korrekt nivå av socialisering och socialt beteende har uppnåtts.
Hundarna skall genomgå en medicinsk utvärdering för att se till att hunden inte har fysiska problem som kan innebära svårigheter för en hund i tjänst. I de länder där allmän kastration och sterilisering erkänns av veterinärkåren skall ingreppet genomföras på assistanshunden före examinationen.
Efter att en hund har gått vidare till den avancerade träningsfasen skall den matchas med en möjlig förare. I matchningen skall organisationen ha förarens individuella omständigheter i åtanke. Matchningsprocessen är inte tillämplig på förarägda hundar.
Hundarna skall tränas efter förarens individuella behov. Dessa behov skall ha framkommit i diskussioner med föraren. Genom hela träningsprocessen skall organisationen ha följande faktorer i åtanke: förarens dagliga rutiner, förmågor, användande av allmänna kommunikationer etc.
Hundarna skall tränas att med röst- och/eller handsignaler svara på följande kommandon: sitt, ligg, stanna, kom, fot samt inkallning när hunden är okopplad. Hundarna skall vara diskreta och allmänt väluppfostrade.
Hundarna måste visa ett gott socialt beteende inom följande områden: ingen aggression, inget opassande skällande, inget bitande, inget muttrande eller morrande, inget opassande hoppande på främlingar, inget tiggande eller opassande nosande på folk.
Hundarna skall tränas till att utföra minst en passande respons/alarmerande uppgift som ökar förarens oberoende såsom vokalt larm, larm genom fysisk kontakt, aktiverande av medicinskt alarm (trygghetslarm) etc.
Eleven skall under placeringsperioden få instruktioner om hur hunden skall skötas. Detta görs i organisationens lokaler eller i elevens hem eller på båda ställen. I slutet av en placeringsperiod skall eleven kunna belöna, motivera och disciplinera hunden på ett korrekt sätt samt sköta om hunden, använda sig av hundens specialmoment, ha kontroll över hunden och kunna stärka dess lydnad. Under placeringsperioden skall tränaren följa med ekipaget för att träna på allmänna platser, inklusive restauranger och affärer. Tränaren skall även följa med ekipaget till ett möte med lokal veterinär och, där det är lämpligt, genomföra träningspass på elevens arbetsplats. Alla elever skall vara medvetna om sitt ansvar enligt ADEu:s standard för förare med assistanshund, och skall utbildas enligt denna.
Eleven skall, inom utbildningsprogrammet, skriva en månatlig rapport under de första sex månaderna efter placering. Personlig återkoppling skall ges av kvalificerad personal eller utbildad volontär under tolv till arton månader samt årligen efter examen. Organisationen skall sedan bistå med ytterligare hjälp och råd vid behov.
Alla ekipage skall testas på följande områden före examen: - Hundens välfärd och hälsa - Arbetsuppgifter som hör till arbetet som servicehund - Lydnad både med och utan koppel - Beteende på allmän plats - En ökad livskvalitet för föraren Standards för ovanstående tester måste godkännas av ADEu.
Identifikation på en examinerad servicehund skall inkludera en laminerad ID-bricka med foto på hunden och dess förare samt namnet på båda. På allmän plats måste hunden tydligt kunna identifieras som en reagerande/alarmerande hund.
Organisationens personal måste ha kunskap om sina förares funktionshinder och andra relevanta medicinska tillstånd. De skall också utbildas i andra frågor som relaterar till personer med anfall eller andra medicinska tillstånd. Information om olika funktionshinder skall ställas till förfogande av organisationen.
Föraren måste samtycka till att följa minimistandarden för förare med assistanshund.
Varje organisation som tränar reagerande/alarmerande hundar skall ha en klart beskriven procedur för att testa ekipaget inom följande områden på en regelbunden basis under återstoden av hundens arbetsliv:
- Hundens hälsa och välbefinnande
- Arbetsuppgifter som härrör sig till arbete som reagerande/alarmerande hund
- Lydnad både med och utan koppel
- Beteende på allmän plats
- En bibehållen ökad livskvalitet för föraren Standards för ovanstående tester måste godkännas av ADEu.
Om ett examinerat ekipage inte håller korrekt standard, och i den händelse återträning inte lyckas, skall organisationen ta tillbaka ekipagets ID-handlingar.