I en artikel i Aftonbladet den 17 november 2005 kan man läsa om Peter Aronssons servicehund Gibson. Försäkringskassan nekade Peter handikappersättning för merkostnader för sin servicehund, men Peter gav sig inte och drev målet vidare vidare till kammarrätten för att få Gibson godkänd som handikapphjälpmedel. Domen i kammarräten vann laga kraft 2005-09-12.

Denna dom är nu prejudicerande och styr alltså hur Försäkringskassan landet runt ska se på assistanshundar. Tack vare Peters slit är omkostnader för assistanshund något som numera kan ligga till grund för ansökan om handikappersättning, vilket innebär att de merkostnader som hunden innebär – mat, vaccinering, försäkring, och så vidare – är grundande för handikappersättning.

I Försäkringskassans nya vägledning för handikappersättning står det idag:

"Hundar som hjälpmedel
Hundar kan i vissa fall användas som en form av hjälpmedel. Vanligast är de ledarhundar som används av blinda. Dessutom finns servicehundar vilket är ett samlingsnamn för hundar som hjälper människor med olika funktionsnedsättningar. Servicehundar utbildas av olika föreningar och hunden kan efter utbildning bli certifierad.

Inköp och utbildning av ledarhundar och servicehundar bekostas på olika sätt. Därefter har ägaren kontinuerliga kostnader för mat, försäkring och vaccinationer. Försäkringskassan kan betrakta dessa löpande kostnader som en merutgift om ingen annan huvudman har ansvar för att kompensera dem. (FKRS 2006:06)

Kammarrätten i Göteborg har i en dom funnit att det inte finns något principiellt hinder för att godta merutgifter för andra hundar än ledarhundar. Merkostnaderna för hunden godtogs från det att den certifierats som servicehund.
(KRNG 6759-04)"

Försäkringskassans vägledning >>>>

Kammarrättens dom >>>>